Vi har fortsatt att fira fars dag hemma hos mormor och morfar. Mormor hade lagat slottsstek med kokt potatis och brunsås, något som vi försökte mosa ihop till Leonie också. Dock verkade det som om hon föredrog sin burkmat då det kanske blev för många nya smaker på en gång. Mia hade köpt ett ”head cover” till Hans i skepnaden av ett lejon, och gissa vem som gick loss på lejonet… Lejonie förstås! Även mamma som är maskottokig såg sin chans att kramas lite med både fejkmaskoten och Lejonie.

Idag är det andra söndagen i november, dvs Fars Dag. För första gången blev jag därför också firad som pappa med en liten present från både Mia och Leonie. Som om barnet inte redan var ett konstaterat geni lyckades hon åter  bevisa det genom att ha skaffat fram ett par skinnhandskar åt pappa, just sådana som jag önskat mig en längre tid. Fantastiskt Leonie. Stort tack! Jag är så överväldigad att jag bara måste publicera detta kort trots att jag ser ut som en tvättäkta hottentott på det.

All uppståndelse som den tidiga morgonen innebar gjorde förstås att den lilla damen blev trött och efter några timmar ville ta sig en powernap. Precis som om hon förstod att det var fars dag bjöd hon till med att somna på min mage. Det är så otroligt gossigt när hon somnar så, på min mage, med huvudet inborrat i min hals. Tyvärr är det inte ofta hon har ro att somna så, men då och då händer det ju bevisligen. Jag lyckades i alla fall sjunga henne till sömns, och jag tror faktiskt att det var första gången som hon ”sjöng med” till Imse Vimse Spindel. Det lät i alla fall som om hon försökte sjunga med, eller ”nynna med” ska jag säga.

Eftersom den här bloggen, sitt namn till trots, inte längre tycks ha ett minsta dugg med mig själv att göra så passar jag nu på att lägga upp ett par idokort till på den lilla sötnosen. Bilderna togs idag medan Mia var på gymmet och jag gjorde Leonie redo för natten. Just innan vi skulle gå och lägga oss försökte den lilla sötnosen leka kurragömma en sista gång. Men den gick jag förstås inte på. Marsch pannkaka till sängen med Leonie i ena handen och vällingen i andra. Smask och godnatt!

Eftersom det verkar som om pannkakor är det bästa Leonie vet tänkte vi att det var bäst att hon får lära sig hur man gör dessa. I synnerhet om hon ska kunna göra dem själv till sin ettårsdag. Leonie var en extremt duktig elev och visade mycket stort intresse för i synnerhet gräddningen, men också vispningen. Allra roligast var det tydligen när pappa tappade ett helt ägg i skålen istället för att kläcka det mot kanten. Eller kanske var det inte Leoni som skrattade högst… kanske var det Mia… Oavsett hur kul det nu än var att titta på när pannkakorna blev till verkade ändå höjpunkten för Leonie vara att få smaska i sig dem.

För mig var det första gången att se Leonie dricka ur glas, men tydligen har det hänt vid ett tidigare tillfälle, för ca en vecka sedan, då Mia glömt ta med Leonie’s mugg. Det var hur som helst kul att se Leonie’s reaktioner. Det känns som om det var mer spännande att få uppleva drickandet än vad det faktiskt var gott med vatten. Varje gång hon druckit tittade hon upp med en alldeles konfunderad, men jätteglad min och hon ville absolut dricka både igen och mer. Jag fick slita glaset från henne innan hon släppte taget om det.

Släpper man lös den lilla sötnosen strax innan läggdags så får man räkna med att det ska lekas en sista gång också. Idag blev det rusning till leksakslådan, i vanlig ordning. Fram med allt, för att inte leka med något. Så går det ofta till. Vi måste snart skaffa ytterligare en låda med leksaker som vi då och då kan skifta leksakerna mellan. Ett trick jag förstått fungerar mycket väl på barn.

Efter att ha varit på kyrkogården var Mia och jag hembjudna till pappa och Azeb, så även Leonie förstås. Enligt etiopisk tradition skall släktingar till de nygifta turas om att bjuda brudparet på middag en hel vecka efter brölloppet. Eftersom vi reste bort mer eller mindre direkt efter brölloppet fick vi en chans att ta igen på traditionen i efterhand. Leonie har som vanligt svårt att sitta still och vill hellre slita ut alla farfars böcker ur bokhyllan. Det slog mig efterhand att jag tror vi åkte därifrån på kvällen utan att ha plockat upp böckerna efter oss: Aja baja!

Idag är kanske den mest besökta dagen på hela året på kyrkogården och det är självklart att även vi ville följa med pappa och Göran till farmor och farfars grav. Även Mia och Leonie följde med även om det kansket inte var så intressant för dem. Den stora gravstenen har ännu inte kommit, men det lär inte vara så långt kvar innan den är på plats.

Det känns både vemodigt och sorligt att stå vid någons grav. I synnerhet då man verkligen saknar den som ligger i graven. Det är många tankar som hinner passera medan man står där. Mest funderade jag på fina minnen från tiden då både farmor och farfar var kärnfriska och orkade röra på sig helt och hållet utan hinder eller besvär. Det var tider.

Idag kom jag hem. Jag hann dock inte mer än landa innan vi om på att vi bokat frukost med Sofie idag. Sofie själv hade också glömt och bokat frukost med Jocke. Jocke visste inte om att vi hade bokat med Sofie, men blev glad för det. Sagt och gjort, alla möttes upp på Xoco på Rörstrandsgatan för lite god frukost, om än rätt dyr. Mia blev imponerad av chokladen som gjordes genom att smälta ”riktig” choklad. Leonie var dock inte speciellt imponerad över frukosten och verkade mest vilja åka hem igen. Sagt och gjort, Sofie följde också med en sväng.

Åter är detta bilder som Mia tagit medan jag var borta. När man springer omkring för att släcka de bränder Leonie tänder är det lätt att glömma de dagar då man inte kunde lägga henne ifrån sig, de dagar då man inte ens fick sätta sig ner med henne, även om hon låg i famnen. De dagarna är nu sedan länge förbi och självklart är det numer mycket roligare när hon får krypa omkring på egen hand och utforska hemmet. Det underlättar ju dessutom att man faktiskt kan sätta ner henne och låta henne leka på egen hand också.

Jag har förstått att Leonie och Ivar har fått en chans att leka med varandra idag. Dessa kort tog Mia och jag måste säga att färgschemat blivit alldeles perfekt. Det är roligt att Ivar och Leonie verkar gå så bra ihop, även om jag har hört ryktas om att min dotter kan vara ganska ivrig, temperamentsfull och viftande med sina leksaker. Hon är bestämd och visar minst sagt vad hon vill och vad hon inte vill. Hur som helst är det i alla fall kul att barnen nu börjar se ut som om de faktiskt uppskattar varandras sällskap. Skillnaden de båda emellean, två månader, känns snart helt obefintlig. Tänk om de båda kommer att hålla kontakt hela livet… man vet aldrig. De verkar åtminstone ha klädstilen gemensamt, även om Leonie tycks klä sig aningen mer hipp-hopp-mässigt.

Idag har jag passat på att se en del av Florida. Eftersom jag tänkte åka runt lite var det lika bra att hyra en bil, en Mitsubishi Galant, med GPS. Förvisso har jag ju en GPS på min iPhone, men det kräver också att man köper kartorna för USA, vilket jag nu ångrar att jag inte gjorde.

Hur som helst åkte jag runt bland lite affärer, i synnerhet golfaffärer, men avslutade dagen med att åka till EPCOT Center. Epcot tillhör också Disney World men är mer en attraktion för vuxna. Disney World verkar vara sanslöst stort. Var jag än åkte i området var det skyltat till olika disneyattraktioner. Man får lätt intrycket av att man måste vara här minst en hel vecka för att hinna utforska hela området.

Just nu är Leonie självklart för liten för att uppskatta detta, men jag kan ändå se att vi någon gång i framtiden måste ta oss hit så hon får uppleva allt detta. Det måste vara ett himmelrike för små barn, medan jag gott kan se det som en mardröm för vuxna. Fast vad gör man inte för sina barn. Det ska faktiskt bli riktigt, riktigt, kul att få ta med henne hit någon dag. Dock tror jag man måste vara minst 6-7 år innan man har full glädje av det. Om man inte är minst 140 cm finns det dessutom begränsningar för rätt många av attraktionerna.

Jag var som sagt på Epcot center, en liten miniatyrvärld där många länder har egna små områden uppbyggda med för varje land specifika saker. Sverige fanns inte med, men likväl

Norge, som hade en viking utanför ett stort trähus. Vid vissa av dessa länder kunde man även åka några attraktioner. I Kina kunde man t.ex. åka en virtual reality tur på gula floden etc. Just detta gjorde dock inte jag. Jag valde istället att utbilda mig till austronaut på ett annat ställe och fick sedan följa med på en raketavfyrning ut i rymden. Jag kunde sväva och se jorden från flera mils avstånd innan det var dags att landa på Mars.

Just denna månad var det ”Food and Wine Festival” på Epcot center, vilket betyder att varje land serverar mat och dryck från just det landet. Själv åt jag middag i Japan. Chicken Terriyaki fick det bli.

När dagen sedan summerades kändes det roligt att ha upplevt allt, samtidigt som jag känner att jag gärna hade velat vara här med Mia och Leonie.

Det är söndag den 25:e oktober idag och det är nu bara en dag innan jag åker till Orlando, Florida, USA i jobbet. Det ska självklart bli tråkigt att åka ifrån guldklimparna, men det kan ju inte hjälpas. Idag hade Mia tagit på Leonie så otroligt söta ”preppy clothes” att jag bara var tvungen att fånga ett kort på bild. Åter blev det vår fina fotograferingsstudio: Soffan !!

Det ryktas om att man på ”Stängda Förskolan” gärna sjunger en sång som går i stil med:

Leonie i lådan, Leonie i lådan
Vad har du för dig, sover du

och så fortsätter den med en massa olika teman. Och det var förstås svårt att inte associera till den sången när jag hittade den lilla sötnosen i just en låda: Hennes egen leksakslåda…

I kväll har vi haft Saga, Christian och lilla Ivar på middag. Både Ivar och Leonie verkade föredra att sitta på golvet och leka framför att sitta snälla som små ljus vid middagsbordet och de vuxna, så konstigt då? Nej, de båda verkar komma exemplariskt väl överrens i alla fall, även om de är för små för att förstå hur de ska utnyttja varandras sällskap maximalt. Innan Englunds kom över lyckades Leonie greppa tag om två cigarrer som låg i kylen. Hon har blivit ganska snabb på sistone måste man säga. Får hon en chans är det lätt hänt att hon greppar tag om precis vad som helst. Lådor och luckor i allmänhet är av intresse, medan kylen och diskmaskinen i synnerhet är vad som triggar henne mest.

Det var länge sedan vi träffade Sofie på tu man hand, men i kväll blev det av. Tyvärr jobbar Craig på båt varför hon kom själv. Leonie uppskattade  i alla fall att hon fick dra, slita, bita och tugga på halsbandet. Vi får hoppas att inget smycke blev deformerat. Strax innan Sofie kom över höll Leonie som bäst på att öva sig att gå med sin nya gå-vagn. På bilden är hon dock på väg bort från vagnen snarare än på väg frammåt med den.

Idag har Mia varit med Leonie på 11-månaders-kontroll. Där framgick bland annat att Leonie väger 8.2 kg och är 73 cm lång. En liten ”Pluttis” alltså !!

Idag är ingen vanlig dag, för idag är det Leonie’s 11-månaders-dag, hurra hurra hurra…..

Idag har vår lilla Pluttis fyllt 11 månader. Tiden går sannerligen fort. Men om man tänker på allt som har hunnits med att göras under dessa månader så är sannerligen rätt mycket. På så sätt är det extra kul nu när man har ett barn, för tiden som bara försvinner får helt plötsligt en mening i alla fall. Även om det är tungt att se dagar, veckor, månader och år försvinna så inser man nu att andra, alltså småfolket, faktiskt hinner utvecklas och lära sig en fruktansvärt massa saker.

Det kan nu inte vara långt kvar innan lilla Leonie går omkring på egen hand. Hon går bättre och bättre och vi har blivit tvugna att köpa ytterligare en grind (idag) för att spärra av utgången från köket in till hallen. Det händer nämligen, titt som tätt, att hon rusar ut i hallen och leker med allt från skitiga skor till Sammy’s matskål. Häromdagen hittade jag henne bitandes på Sammy’s skål. Det kändes sådär, men hon var nöjd.

Nåja, 11-månaders-dagen firade vi med pappas hemgjorda pannkakor. Åter åt Leonie nästan två pannkakor. Dvs, en som hon åt och en som hon kastade på golvet. Men det gör inget. Det är så kul att se henne glad att det kan kvitta att det flyger matslamsor lite var stans. Så säger jag givetvis bara sålänge det är pannkakor vi pratar om.

Idag har jag köpt en liten prinsesstårta. Tyvärr blev både Mia och jag så mätta efter alla pannkakor att vi inte orkade med någon tårta. Men på kvällen, efter att Leonie somnat, då kom suget… Kändes lite elakt att mumsa på tårtan när Leonie sov, men vad göra. Det blir ju dålig annars.

I morse gick jag till gymmet mycket tidigt. Så tidigt att lilla Leonie ännu inte börjat skruva på sig i sängen.

Det är faktiskt lite tråkigt när jag går till jobbet innan hon vaknar. Även om jag måste gå till jobbet är det i alla fall lite roligare att få kramas och gosa lite med henne innan jag åker. Annars känns det som om det är så lång tid mellan det att vi ses.

Oftast är hon jätteglad när jag kommer hem. Häromdagen fick jag applåter, långa applåder. Men allt som oftast är den initiala euforin ganska kortvarig och det är snabbt mamma som gäller igen. Lite tråkigt kan jag tycka, men fullt förståeligt då hon numer spenderar hela dagarna med Mia.

När jag kom hem försökte jag i alla fall mata Leonie med avocado, och det gick ju rätt åt skogen. Det var tydligen roligare att leka med den gröna sörjan än att äta den.

Av någon anledning hade Leonie väldigt svårt att somna. Hon var vaken länge och bökade på klassiskt Leonie-manér runt i sängen likt en mullvad. I och för sig otroligt gulligt och charmigt.

Imorgon fyller Leonie 11 månader och det planerar jag att fira med en liten prinsesstårta, mums !!

Shopping i Sickla, promenad med Saga och Ivar, middag med syrran och Stefan

Den här dagen har vi inte gjort så många knop. Eftersom jag förtärde en del vin och whisky under middagen igår har jag varit lite ”trött” idag. Men vi började i alla fall med att åka till Sickla där vi shoppade ett par byxor åt både Mia och Leonie. Leonie fick dessutom ett par mockasiner som hon kan ha på sig hemma. Efter att ha tröttnat på shoppingen bjöd vi hem oss själva till Gabriel och Ingrid som ju bor väldigt nära shoppingcentret. Där träffade vi bland andra Tove som var på mycket gott humör.

Som om detta umgänge inte räckte plockade vi upp Saga på vägen hem. Hon och Ivar följde sedan med oss på en promenad runtom i Älsvjö. Vi gick bort till Coop och handlade lite svamp och annat jag tänkte laga till middagen. Till middagen hade vi förövrigt bjudit över syrran och Stefan.

Efter promenaden stannade Saga och Ivar kvar hos oss en liten stund tills Christian kom och hämtade dem. Ungefär samtidigt kom Leonie’s faster och Stefan över. Middagen blev dock lugn och Leonie kunde läggas i lugn och ro vid normal sovtid, dvs runt 20:00.