20/1-2002
Jag vet inte vem jag ska tacka för att jag aldrig blir bakis. Men jag vet att jag verkligen är tacksam för det. Om inte annat räcker det ju med att ta sig en titt på Andreas och Austin morgonen efter vi har partajat. Jag kände mig trött i morse, men jag måste ha varit pigg som en lärka i jämförelse med övriga sällskapet.
Vi checkade ut klockan 12:00 och begav oss mot Berkeley. Vi stannade till vid Mc Donalds på vägen och åt.
Ikväll har Austin och jag varit på bio igen. Den här gången såg vi ”Black Hawk Down”. Nu är klockan 02:15, och jag måste verkligen gå och lägga mig så att jag får lite gjort imorgon. Visserligen är det public holliday, men jag känner att jag har lite för mycket att göra för att inte göra något alls. Dessutom måste jag få bilen till en verkstad för att fixa läckorna i kylarsystemet.
