28/9-2001

Idag vaknade jag och bestämde mig för att jag skulle kolla upp möjligheterna att få en telefon installerad. Eftersom det var ganska dyrt tänkte jag istället skaffa mig en mobiltelefon. Nu fick jag en bra deal av AT&T som jag tror att jag ska hugga på. En Nokia 8210 (fast den heter något annat här), med kontantkort. Lustigt är att man betalar både för att ta emot och ringa samtal i det här landet. Ändå kostar det fortfarande 40 cent/minut.

Sedan åkte jag in till SF City Center Mall, stor som tusan med snedvridna rulltrappor. Dem hade minsann inte hört talas om vare sig Johan Lindeberg eller Björn Borg-kläder…

När jag väl kom hem bestämde jag mig för att gå ut till en lokal pub och se om jag kunde träffa lite intressanta människor. Tro mig, alla man träffar är otroligt snälla och trevliga, hjälpsamma och vänliga, och bögar….. Det är inte bara SF som är fullt av bögar, utkanterna av stan också tydligen……. På den ena pubben, Buffalo Bills, lärde jag känna båda bartenderna, Mike och Jesse.
Lite längre ner på samma väg låg Bistro. Där lärde jag känna Jennifer, Mary-Anne och henner bror Crash. Crash jobbade visst som bartender på stället. Lärde även känna ett par stammisar. De ville bjuda på öl, och det fick de. Det är ganska vanligt att folk vill bjuda på öl, och ska jag vara ärlig så vet jag inte om det bara är för att man är utlänning och ny i en stad där alla känner varann, eller om det är för att dem är bögar. Å andra sidan så blev jag ju bjuden på öl av Mary-Anne också.

På vägen hem gick jag förbi en klubb som hade biljardbord. Det visade sig att det var en bögklubb. Dörrvakten var vänlig nog att upplysa mig om det innan jag steg in. Vid biljardbordet stod en kaxig svart amerikan som verkligen skröt om hur bra han var. Jag såg honom sparka stjärt med ett par vitingar, men tänkte ändå att jag skulle prova på honom. Takterna sedan Kenya, där vi spelade mycket biljard satt i, och jag behöver kanske inte säga att jag slog honom i 3 raka. Han, och frugan, fick i alla fall brått hem….. I och för sig stängde dem klubben i samma ögonblick, så det kan ha varit därför han och frugan åkte hem. Dörrvakten på klubben heter Gary.

Nu ska jag i alla fall sova. Tanten, som kommer från Kenya, vill ha sina hyrespengar imorrn, så jag måste upp ganska tidigt och knalla iväg till Bank of America och flytta lite slantar åt henne. Och ja, det är klart, vi pratar lite swahili med varann. Hon påstår i och för sig att hon har bott här så länge att det är svårt för henne att prata swahili. Stolt över att vara Kenyan är hon i alla fall.

~ av Aktievinst på 28 september, 2001 @ 09:51.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
<span>%d</span> bloggare gillar detta: