31/10-2001

Igår spelade Austin och jag raquet ball. Man skulle kunan jämföra det med skillnaden mellan base ball och soft ball. Raquet bollens motsvarighet skulle då vara squash. I den här sporten är racket kortareo och bollen större, dessutom studsar den ungefär som en studsboll, dvs väldigt bra. Det är tydligen en sport som Austin har spelat ganska mycket, och som han gillar väldigt mycket. Därför kändes det nästan genant att jag var lika bra som honom. Värre blev det idag när vi spelade igen. Idag vann jag 8 set medan han bara vann ett. Jag vet inte varför, men det känns som om jag är elak mot honom. Det verkar som om han gillar sporten så himla mycket, och jag känner mig som en nybörjare som bara har tur hela tiden. Visserligen har jag haft mycket tur, men jag tror att mitt tennis- och squashspelande har en viss inverkan på mina framsteg i den här sporten.

Efter raquetboll spelandet tog jag ett pass i gymmet. Idag kändes det riktigt riktigt bra för första gången på väldigt länge. En liten delalj som är otroligt mycket värt är att man får nya handdukar varje gång man är på gymmet. Inte att behålla förstås. Men det är fruktansvärt smidigt att alltid få en snustorr varm handduk, dessutom fruktansvärt skönt att torka sig med, ha ha.

Idag är det halloween, kul kul, ha ha. Skämt åsido, det är ganska kul. Tanten jag bor med har laddat med godis så det står härliga till. För att slippa bli skinnad hade jag tänkte snylta lite på tanten genom att antingen hålla mig borta och låta henne representera huset på egen hand, eller så ska jag låtsas vara allt för upptagen med att ta kort på de söta små barnen. Tydligen är det fullmåne idag, vilket inte händer på självaste Halloween-natten så ofta. Nästa gång det ska hända är 2020. Hur som helst visade det sig att jag var upptagen med att skämma ut mig, eller Austin, på banan medan sötnosarna var framme och tiggde godis. Det fanns förstås både för- och nackdelar med det. Jag hade velat ta ett par kort på barnen, men jag slapp ju i och för sig köpa massa godis, fattig som jag redan är.

Tydligen har det samlats 500.000 människor på någon speciell plats inne i SF för att se på den speciella månen. Det är dock vuxna människor som har spökat ut sig. De allra flesta ser ut som transvestiter och med tanke på att jag faktiskt är i SF så är det nog inte heller någon omöjlighet att det faktiskt är så, ha ha. Nej nej, det är faktiskt fascinerande att se hur mycket tid folk måste ha lagt ner på sina kostymer för detta evenemang.

En helt annan sak är att det verkar som om två kompisar kommer hit och hälsar på. Dem ska göra en resa över två veckor här i krokarna, och tydligen ingår SF i den resplanen. Jag fick ett mejl idag, där det stod att dem skulle komma hit den 15:e november, och jag hoppas att dem då vill åka iväg på någon liten utflykt.

Det mest roliga som har hänt idag är dock att jag har fått fram ett resultat i mitt exjobb, ett rikgit bra resultat till och med. I och för sig ett väntat resultat, men för mig egen del känns det väldigt bra att mitt program fungerar som det ska.

Jag ska försöka förklara vad det är jag håller på med. När det kommer till segmenterade halvledardetektorer är det största problemet brus i elektroniken. Detta brus gör att signalerna blir störda och svåra att avläsa och analysera. Dock är varje detektor uppdelad i nio segment. Största delen av laddningen som varje gammastråle slår ut deponeras i samma segment, men man får även inducerade laddningar i de omkringliggande segmenten. Genom att enbart titta på det segment där interaktionen ägde rum har man kommit ner på tidsupplösningar på ca 6 nanosekunder för icke segmenterade halvledardetektorer. För de segmenterade halvledardetektorerna hoppas man kunna komma under denna tid.

Min uppgift är att se om jag kan utnyttja informationen i de övriga segmenten för att ytterligare minska tidsupplösningen. Detta skulle i så fall få som följd att röntgenbilder tagna med hjälp av dessa speciella detektorer blir bättre, mer högupplösta.

Till en början tittar jag på idealfallet, dvs, man har en simulerad signal utan brus. Det jag idag gjorde är att jag tittade på tidsupplösningen för segmentet där interaktionen ägde rum, och testade en avancerad algoritm (constant fraction). Det visade sig, i enighet med vad man trott, att resultaten var smått otroliga. Jag kom ner till en tidsupplösning på 0.5 nanosekunder, utan att nyttja alla fördelar jag skulle kunna använda mig av i och med att jag inte har brus i min signal.

Eftersom ingen annan har tittat konkret på detta, utan bara förutsatt det, blev min handledare glad när jag faktiskt kunde bekräfta att deras teorier är rätt. Det är förstås bara en liten del av vad jag ska göra, men det är kul att få något konkret man gjort att titta på.

~ av Aktievinst på 31 oktober, 2001 @ 10:08.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
<span>%d</span> bloggare gillar detta: