26/2-2002

På väg mot Key West stannade vi vid University of Miami där vi hämtade upp min biljett. Jag skulle ha betalat 80 dollar för att få ut den, men efter att ha tjafsat en aning med agenten fick jag min biljett utan att betala något alls.

Bilresan ner mot Key West var suverän. Jättevackert väder hade vi, även om en röd Jocke kanske inte höll med om att solen var så vacker vid just det tillfället. Hur som helst åkte vi genom massor av små öar, över en och annan tjusig bro och jättefina små städer innan vi kom ner till Key West.

Väl i Key West körde vi mest runt på måfå eftersom vi varken hade karta eller visste var man skulle ta sig. Men det visade sig att vi hade tur och kom så småningom rakt på ”The Southermost Point”. Därefter åkte vi ner till beachen och traskade omkring i solen ett litet tag, innan vi åter begav oss mot hotellet för att hinna möta upp Katarina för sista middagen. Sista middagen i detta fall för undertecknad eftersom Jocke skulle flyga en dag senare.

På vägen åt vi lunch på en sea food restaurang. Jag åt jättegoda räkor med ris och bacon, medan Jocke åt ostron och en massa andra saker som såg goda ut men som jag inte minns.

Väl hemma igen meddelade Katarina att hon var allt för sliten och trött för att orka gå ut på stan, men att Marina gärna mötte upp oss vid en klubb lite senare på kvällen. Så Jocke och jag traskade istället ensamma till News Caffee där jag åt en grillad laxfilee med potatismos och Jocke åt stek med bakad potatis. Eftersom Jocke är en räka och inte klarar av att äta fyra hamburgare fick jag lov att äta upp halva han goda bakade potatis.

Efter detta gick vi vidare till Lolas, som stället hette. Det var inte helt oproblematiskt att hitta dit, men väl där var det desto lättare att komma in, för en gångs skull. Det kan ha berott på att vi var där strax efter tio och att dem öppnat prick tio.

Vi hann väl med någon öl innan Marina hann dit. Marinas kompisar, två tjejer som jag inte kommer ihåg namnet på, kom också dit. Tyvärr fick vi aldrig tillfälle att samtala så mycket med dem, men det verkade också vara väldigt trevliga tjejer.

Allt som vi satt och drack några öl började Jocke snacka om att han kände för att salsa….. ja inte vet jag vad han menade, men han ville tydligen till ett salsaställe. Marina var inte sen på notorna utan tog oss till ett salsaställe som var stängt, och ett annat där proffsen dansade. Dock inte Jocke, tyvärr.

Det blev ingen sen kväll, utan Marina skjutsade hem oss och var bussig nog att erbjuda mig skjuts ut till flygplatsen, snäll som hon är. Vi bestämde även att vi skulle mötas upp tidigare på beachen, med Katarina, för att ta ett sista dopp innan det var dags för mig att bege mig mot flygplatsen.

~ av Aktievinst på 26 februari, 2002 @ 11:01.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: