Thursday, March 18, 2004

Tor Mar 18, Stockholm, Sverige
Jaha, då satt man på sitt lilla kontor igen. Planet landade helt enligt schemat klockan 08:45 på Arlanda, ändå kändes det lite jobbigt hela vägen hem. Det var inte enkom på grund av det känslomässiga farväl en hemresa för det mesta innebär, utan även för den människa jag hamnade bredvid på planet mellan Bangkok och Köpenhamn. Just som man trodde att man lyckats tråckla sig igenom alla prostitutionshåvar i sydostasien, utan att behöva ha sett speciellt mycket av det, visar det sig att finnen som sitter bredvid mig på planet fördrivit sex veckor i Thailand med just prostituerade. Han är inte heller allt för blyg för att spara på detaljerna, utan trots att man knappt visar sig ens artigt intresserad mal han på med än den mer ointressanta historien än den andra. Nej tack, då är det betydligt trevligare att tänka tillbaka på de sista timmarna innan hemresan.

Efter att ha avslutat förra sessionens dagboksinlägg mötte jag upp med Inge och tjejerna. Eftersom tjejerna suttit en timme och knåpat på vad dom skulle skriva i sin dagbok blev det tid över för Inge och mig att slå ihjäl. Detta bäddade för en sista shoppingpromenad på Ao Nangs, i stort sett, enda gata utefter vilket stånden står i bästa grekland-charter-mån, alltså tätt tätt ihop och många på rad. Här kan man verkligen fynda. Jag som ska gå på födelsedagskalas så snart jag kommer hem fixade alla presenter på ett litet nafs. Inge köpte ett par fina presenter till Eva och rätt som det var hade den timme som tjejerna behövde på sig för att skriva gått. Vi mötte åter upp och satte oss på ett nära beläget ställe som serverade såväl dryck som mat.

Eftersom timmarna var räknade för min del passade vi på att inte snåla allt för mycket. Det blev därför en restaurang av lite bördigare klass och ett par drinkar av högsta rang. Tre gin tonic och en Mai Thai till Inge. Samtliga drinkar var dekorerade med blommor och frukter. Till middag blev det först egg fried rice, när sen alla hade ätit upp kom mitt tillbehör in. En liten portion fried squid som jag, efter att ha ätit riset, knappt var sugen på.

Efter middagen var det dags att ta farväl av alla. Fram till denna stund hade jag varit rätt nöjd med min resa. Nöjd över allt jag hunnit med att se och göra men också ganska nöjd på Thailand i sin helhet. Men som vanligt när man står där och inser att det är helt slut så fylls man av visst vemod, och inte blir det lättare när man vet vilka nöjen som väntar de övriga. Mer dykande på Similian Island, vad hade man inte gett för det. Dessutom är det ju alltid tråkigt att ta farväl av folk som man lärt känna väldigt bra och som man dessutom trivs väldigt bra med. Trösten ligger förstås i att man inte har mist varann för livet, utan endast för några dagar. Tjejerna kommer trots allt hem om mindre än en vecka och Inge bara dagarna därpå.

Nu när man åter sitter på jobbet framför datorn får man leva på minnena, som görs tydligare med såväl denna dagbok som samtliga 239 bilder jag tagit under resans gång. Ändå hoppas jag kunna komplettera med fler bilder, som jag känner att jag saknar, så snart Eva och Martina kommit hem. Det har varit en fantastisk resa på många sätt och det finns inte mycket att klaga på en dag som denna, men självklart längtar jag redan till nästa resa. Sparandet börjar nu…

~ av Aktievinst på 18 mars, 2004 @ 20:05.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
<span>%d</span> bloggare gillar detta: