Tillbaka fran trekking

Ja, da satt man ater i Pokhara efter en grymt harlig trekking. For mig var det forsta gangen att vandra sa har langt, aven om jag varit pa hogre hojder forr. Den har gangen kom jag inte till mer an 3700 m, mest pga att det var for mycket sno upp till Annapurna Base Camp. Det kanns lite risigt att ha vandrat i tio dagar utan att na upp de sista 90 minuterna, men sadant ar livet. Jag kom i alla fall till Machapuchare Base Camp.

Under hela resans gang har jag skrivt en dagbok, fast for hand, och min plan ar att skriva in en dagboken i denna blogg nar jag kommit hem. Det blir nastan for mycket att skriva om jag gor det nu. Jag kopte ett skrivhafte i borjan av trekkingen och har sa gott som skrivit ut hela det haftet redan.

Kort och gott kan man saga att det har varit det mest fysiskt anstrangande jag nagonsin givit mig in i. Om jag vetat hur jobbigt det skulle bli hade jag kanske aldrig gjort det. For att spa pa det hela har jag burit mina 14 kg sjalv hela vagen till base camp, och nastan hela vagen hem, med undantag for de sista en och en halv dagarna. Man har gatt sa manga tusen trappsteg upp och lika manga tusen trappsteg ner, knana var nastan doda i slutet av trekkingen. Jag har gatt genom regn, storsta haglet jag nagonsin sett, snostormar och vindar av monsunformat. Snacka om att ha fatt uppleva allt. Jag har mycket att tacka min utrustning for. Numer kanns det som om det varit vart vartenda ore jag lagt pa detta.

Givetvis har det varit modan vart. De utsikter och de landskap vi gatt igenom ar bland de mest fantastiska jag sett. De fantastiskt terassodlade dalsluttningarna, aningen torra vid denn tid, de snokladda backarna nar man narmar sig hogre hojder, metervis med sno som man pulsade ignom vid base camp och regnskog pa de dalsluttningar dit solen aldrig nar. Vissa dagar, de allra flesta, har man vaknat och haft en utsikt fran sovrummet som inte liknar nagot annat man tidigare sett. Gigantisk berg och snokladda toppar som bara star som majestatiska torn. Pa morgonen, nar sikten ar klar, ar det underbart att satta sig med en kopp te i handen och bara njuta av soluppgangen. Varenda morgon har jag skadat soluppgangen.

Trekkarens sovtider liknar inte de jag ar van vid hemma. Har har man gatt och lagt sig klockan 21 senast, och vaknat halv sex till sex. Soluppgangen brukar vara strax darefter. Maten har varit forvanandsvart bra faktiskt. Visserligen blir det bara dyrare och dyrare ju langre bort man kommer fran civilisationen, men det ar inte sa konstigt med tanke pa att det anda ar nagon stackars barare som ska slapa dit allt vi trekkare vill konsumera. Menyerna har varit fantastisk med sitt utbud. Man kan tro att det inte ska finnas mycket att bestalla, men det har funnits allt fran pizza till simpelt brod. Honung, sylt och annat finns alltid. Tva ganger har jag velat bestalla nagot de inte haft, och det ar inte sa mycket.

Nu ar jag tillbaka i Pokhara och har ungefar en vecka tills jag maste aka tillbaka for ytterligare en natt i Kathmandu innan det ar dags att aka hem till Sverige igen. Det ar valdigt stillsamt har i Pokhara, finns inte sa mycket att gora och man har snabbt gatt igenom de affarer som finns har. Dock har jag kommit mig for att gora en rolig sag. Jag hyrde MC (125cc) och stack ivag till Chitwan for ett par dagar. Sa nu ar det bara 5 dagar kvar innan jag flyger harifran.

I Chitwan, som ar en nationalpark, gjorde jag en djungelsafari i hopp om att fa se noshorningar och tigrar. Det roligaste var dock att man gjorde detta fran ryggen pa en elefant. Lite skumpigt och obekvamt, men en kul upplevelse i alla fall. Jag sag inga tigrar, men manga noshorningar. Nar man sitter pa en elefant kommer man dessutom sa nara att man i stort sett star bredvid och tittar ner pa dem. Lite haftigt.

Efter Chitwan bestamde jag mig for att aka till en stad som heter Ghorka, som givit namn at kungens Ghurkasoldater. Det var inte sa mycket att se av just sjalva staden, men utsikten hade kunnat vara fantastisk vid en klarare dag. Himalaya ligger som ett majestatiskt band over hela Nepal och man far har och var mojlighet till fantastiska vyer av dessa berg. Kul att ha sett faktiskt, och kul att ha trekkat bland dem ocksa.

Det finns ett kant utkiksstalle aven har i Pokhara som tydligen ar vart ett besok vid bade solnedgang och soluppgang, och kanske aker jag till nagot sadant ikvall. Samtidigt ar man lite halvtrott pa soluppgangar och solnedgangar vid det har laget. Men ater igen, det finns inte sa mycket att gora i den har staden.

Jag vet inte om det blir sa mycket mer skrivet fram tills jag aker, vi far se. Den sista dagen i Kathmandu ska jag besoka stallet som hette ”Nuclear Medicine” och handla pa mig ett gang nepalesiska grejor som jag kan ha som dekoration hemma. Nu nar jag varit har sjalv skulle det kannas mycket roligare att ha dessa saker.

~ av Aktievinst på 23 mars, 2006 @ 09:20.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: