Lost On The Rock

Jaha, då sitter man här för att skriva om dagen, kanske blir det sista inlägget från Thailand. Förhoppningsvis hinner vi skriva något mer innan vi åker i morgon. Planet går inte förrän 19:30, vilket borde betyda att vi inte behöver åka från hotellet förrän framåt 17-tiden.

 

Som vi sa redan igår har vi ägnat större delen av dagen åt diverse shopping. Vi började med att åka till ett shoppingcenter som heter ”Jungceylon” och som ligger i Patong, ett område som kanske är det allra mest turistiga av dem alla. Samtliga tre stränder, Kata, Karon och Patong ligger längs Phukets östkust.

 

Inne på Jungcentral hade dem inte så mycket som vi inte redan sett. Dock fastnade jag för en videokamera från Sony. Tyvärr föll det på att den bara var 500 kr billigare än i Sverige, samt att medföljande garantin endast gällde i Thailand. Både Mia och jag tänkte att det kunde vara kul att kunna spela in film nu när krypet är på gång. Framförallt är det väl roligt för krypet att ha rörliga bilder på sig själv så småningom. Men som sagt, för 500 kr kan det vara värt att köpa videokameran hemma och få svensk garanti.

 

Efter Jungceylon åkte vi till ett ställe som heter ”Robinson´s”. Vi hade hört att man kanske kunde hitta en barnvagn där, vilket man också kunde. Dock inte en Bugaboo som vi helst av allt vill ha. Istället begav vi oss åter till Central Festival där Mia lyckades komma över ett par högklackade skor för under 40 kr och jag lyckades köpa en spoon för 1200 kr. Då fick jag lite rabatt på priset eftersom jag dagen innan köpte både skor och driver. Samma klubba i Sverige kostar 2000 kr varför jag anser mig ha gjort ytterligare ett kap. Dessutom behöver jag en spoon också. Förutom detta lyckades Mia köpa med sig ett par presenter medan jag hittade fina kuddöverdrag som kommer att passa finfint i nya huset.

 

Efter shoppingrundan åkte vi hem och badade i poolen. Mia är en riktig delfin och verkar aldrig vilja sluta bada när hon väl kommit i. Det enda som skiljer henne från en äkta delfin är att hon inte vill doppa huvudet i vattnet. Vi drack även två jättefina cocktails som påminde en hel del om de vi fick för några dagar sedan i samband med frieriet.

 

På kvällen åkte vi till en restaurang som jag fått tips av från vår reseledare på plats. Egentligen var det på denna restaurang som jag hade tänkt fria, om det nu inte hade varit för att, ”The MOMENT”, dök upp helt spontant lite tidigare. Restaurangen heter, ”On The Rock”, och låg bokstavligen på havsklipporna med världens häftigaste utsikt över Karon Beach, havet och solnedgången. Vi hade bokat bord till 19:00, och det var tur att vi inte tog ännu senare som vi först hade tänkt, för då hade vi missat den helt makalösa solnedgången. Det är svårt att i ord återge hur fantastiskt fint det var att sitta på denna restaurang med den otroliga solnedgången i blickfånget och med alla de färger som endast en tropisk solnedgång kan återge.

 

”On The Rock” är en skaldjursrestaurang och det är därför föga förvånande att vi båda åt skaldjursrätter rakt igenom. Först åt vi en skaldjurscocktail. Mia åt en med räkor i medan jag tog en  med hummer. Till huvudrätt hade vi båda beställt krabba. Jag hade hoppats få in en stor, hel, krabba, som jag sedan skulle få slå sönder med en liten klubba. Men så blev det inte. Istället fick jag tre små krabbor som knappt innehåll något kött alls. Dessutom var dess klor knappt större än vanliga kräftklor. Mia blev också lite besviken då det var väldigt lite kött på hennes två små krabbor. Vidare blev även efterrätten en besvikelse då det inte fanns mycket som tilltalade varken Mia eller mig. Det blev därför bara en kaffe.

 

Helhetsintrycket är dock att denna superfina restaurang verkligen är värd ett besök. Med lite mer tur får man nog in både mer mat och service av en trevligare servitris än den surmuppen vi fick.

 

På vägen därifrån lyckades vi även gå vilse bland alla djungelstigar. Restaurangen krävde nämligen att man gick genom en mindre djungel för att komma fram. Genom denna djungel gick man längs stigar och broar som stundvis var uppbyggda på pålar relativt högt upp i luften. Det vi inte insåg på vägen till restaurangen, var att det fanns mängder av liknande stigar som flätades ihop med den stig vi gick längs och som alla hörde ihop med ett hotell i närheten. När vi sedan gick tillbaka gick vi om och om igen ut på fel avsticks-stigar, mycket tack vara den dåliga skyltningen. Vart vi än gick hamnade vi så småningom vid en återvändsgränd utanför ett av hotellrummen. Till slut, när humöret var som allra lägst och Mia behövde gå på toalettens som allra mest, lyckades vi i alla fall komma ut på gatan igen. Det skall sägas att det fanns en stund då vi var vilse i mörkret och då jag på allvar trodde att Mia skulle bryta ihop av stress för att både hinna till en toalett och oro för att bli uppäten levande av mörkret, eller något i den stilen.

 

Som plåster på den dåliga upplevelsen fick Mia det stora nöjet att mata en bebiselefant. Det var faktiskt en otroligt söt elefant. Något större än en liten bebis, men ack så söt ändå. Jag passade också på att klappa den lille rackaren, samt passade jag på att fotografera den samtidigt som Mia matade den med bananer.

 

Sist av allt gick vi förbi samma lilla stånd vi varit i flera dagar i rad och köpte några t-shirts till. Jag har redan köpt på mig ett helt gäng, men tänkte att det kunde vara bra för framtiden ha några på lager. Ungefär som med kalsongerna jag köpte i Kina.

 

Vad vi ska göra fram till det att bussen går imorrn har vi ingen aning om ännu…

~ av Aktievinst på 8 juni, 2008 @ 16:40.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
<span>%d</span> bloggare gillar detta: