Toronto – and the city

Tja på er hemma i Svedala. Skriver här några rader för att rapportera dagens mindre spännande förehavanden. Alltid lär det roa en gammal farbror i gungstol och pipa om 40 år. Jag själv alltså.

Trots att jag varit här förr och minns att jag stormgillar staden slås jag av intrycken av en stad i harmoni som bjuder både kulturell och biologisk mångfald. Likheterna mellan Toronto och San Francisco är fruktansvärt slående. Endast några backar här och var skiljer de båda åt. Medan USA är fruktansvärt elitistiskt framtonat är Kanada långt mer ”laid-back” med sin lugna utåtriktade och omvärldskunniga befolkning.

Igår spenderade jag förmiddagen med att spankulera runt stadens gator och se mig roat omkring. Vissa saker är sedan förra resan så djupt inprintade och rotade minnen att jag nästan får aha-upplevelser då jag ser dem igen. Andra saker upplevs som vore det första gången. Ett smärre missöde gjorde att jag igår letade efter en golfaffär längs den östa sidan av gatan medan jag borde varit på den västra. För den oinvigde känns det smått galet, för att inte tala om irriterande, hur en gata kan vara uppdelad i öst och väst och av dessa motpoler delas någonstans mitt på. Numreringen stiger dessutom i båda riktningar vilket känns hopplöst kufiskt.

Nåväl, väl på plats kände jag igen både affären och strukturen på varorna trots att det var dryga 4 år sedan jag senast var här. Det blev dock inga större golfinköp för undertecknad, men väl tre par finare byxor som förvisso kan spelas golf i, men som jag nog närmast tänkt avsätta för vardagsmundering på jobbet eller stan. Dockers, som märket heter, är väl mer kända för kinos än superhärliga, tunna, stretchiga finbyxor avsedda för golf. Men så fick det i alla fall bli.

Därefter promenerade jag vidare längs den större shoppinggatan, Young Street. Även Bloor Street är bra ur shoppingsynpunkt, men det är helt klar Yong Street och Eton Center om är min favorit. Inne i Eton Center har Apple en Apple Store lika stor som alla svenska Apple-butiker tillsammans. Nej, nu överdrev jag, men jämförelsen känns nästan befogad. Här bjuds besökarna att röra och testa Apples samtliga produkter. Visst blir man som fullständigt betagen för att inte tala om gripen av köpdjävulen när man ser dessa paradis uppenbara sig. Själv kunde jag inte hejda vare sig flåsandet, flämtandet eller kreditkortet från att scannas av en övertydligt service-minded personal. Totala inköpen kan summeras två till antalet. Dessa var en hållare för iPhone och iPod till bilen samt den grymmaste av alla grymma head-set. Hörselsnäckan jag pratar om heter JawBone och är av modell Noise Assassin. Som namnet antyder presterar den som allra grymmast i de mest störande omgivningar så som buller, bång och vind.

Tiden rusar och vid 13-tiden var det dags att börja knata mot möteslokalen. Där träffade jag samma gamla trevliga gäng som man s smått börjar känna efter diverse möten av liknande karaktär genom åren. Efter långa, trevliga och mycket givande samtal var klockan över 18 och jag var helt slut. Istället för att försöka övertala kollegor från andra instituet om att äta middag blev det march pannkaka hem till hotellrummet.

På vägen köpte jag två pitamackor fyllda med små taniga paprikakryddade kycklingbitar och några salladsblad. Två Cola Zero fick det också bli. Väl tillbaka på rummet slank mackorna ner fortare än kvick. Påföljande dusch kändes underbar efter en lång dags promenerande och svettande, varefte sängen kändes fullständigt underbar.

Med en film på datorn somnade jag in mer eller mindre omedelbart. Klockan var högst 21 när jag somnade. Imorse vaknade jag 03:00, pigg som en lärka. Nu har jag varit vaken i flera timmar i väntan på att klockan ska bli 07:00 och frukosten på hotellet ska öppna. Idag blir det en kanonfrukost innan jag beger mig mot exhibition hall vid SNM-konferensen. Jag ser med tillförsikt fram emot denna dag och om inte chefen trilskas med att vi ska ses i eftermiddag och kväll kanske jag kan möta upp med Maggie och Ian och äta något med dem. Men detta återstår att se, dessutom har jag för mig att Maggie äter traditionell söndagsmiddag med sin famij. Alldeles oavsett ska jag i alla fall inte sänka mig så lågt att jag äter ett par pitamackor på rummet ikväll.

~ av Aktievinst på 14 juni, 2009 @ 02:37.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: