”Sista” dagen i Bangkok

P1000287Detta var alltså vår sista planerade heldag i Bangkok. I stort har vi tagit det rätt lugnt även idag. Det föll sig så väl att Leoni somnade ganska snabbt efter frukosten, i min famn (och jösses vad det är mysigt att somna med henne på magen, så mysigt att jag somnade själv), och sov i flera timmar. Under den tiden hann jag avklara en hel del ärenden med försäkringsbolaget som skickade hit en assisterande person för att ge oss kontanter i handen för våra utlägg. Det visade sig att de även har ordnat med våra biljetter till Hongkong, vilket sparar oss lite bekymmer. Som om inte detta vore nog är vi lovade att få åka business class då Mia är rekommenderad detta av läkarna. Dock återstår det väl att se om det verkligen finns någon bussiness class på flyget vi åker. Det är ju en ganska kort sträcka vi flyger. Som grädde på moset ordnar försäkringsbolaget även så att vi får skjuts ut till flygplatsen imorgon klockan 13:00. Även hotellet har gått med att låta oss ha sviten fram tills dess även om utcheckning i vanliga fall sker lite tidigare.f

Tyvärr tappade Mia sin telefon igår varför jag har varit på jakt efter en ny åt henne. Jag passade på att göra detta medan Leonie och Mia sova. Tur i oturen, men kanske är det billigare att köpa en här istället för hemma. Det tristaste är ju snarare att behöva spärra numret och sedan vara utan telefonen i flera veckor. Tur att man i alla fall får ha kvar numret. Mia’s kontakter syncade vi för några månader sedan, så de flesta ska väl gå att få tillbaka. Förmodligen tappade hon mobilen på väg ut ur en taxi. Jag har inte köpt något telefon, bara rekat läget och priserna idag. Eftersom vi åker till Hongkong imorgon kan det vara värt att vänta med de stora inköpen tills vi vet var det är billigast.

P1000301P1000302Spöregnet idag har gjort att det varit mer trafikkaos här än vanligt. Vi hade ett återbesök på Bumrungrad idag  klockan 17:00 och det var väldigt nära att vi missade tiden på grund av allt trafikkaos som rådde. Det slutade med att Mia hoppade ur taxin för att gå den sista kilometern. Själv satt jag kvar med Leonie i taxin ett tag till, men efter att ha stått helt stilla i flera minuter klev även jag ur. Väl uppe på sjukhuset och P1000304utanför undersökningsrummet där Mia var satte jag Leonie i soffan. Hon började genast smila så fort jag tog upp kameran och det var förstås oundvikligt att bränna av några kort på den söta flickan. Sen fick vi till en liten group-hög också.Leonie står allt mer och allt oftare. Då och då, när hon är trött, kan hon bli stående på ett ställe utan att komma därifrån. Är hon däremot pigg brukar hon sätta sig och gå vidare.

När Mia träffat läkaren fick hon reda på några bra saker. Bland annat att hon visst får bada efter bara ytterligare en vecka. Hon får däremot inte simma och anstränga sig, men att vada och plaska går bra. Så hela resan är nog inte helt förstört. Dessutom fick hon en chans att se ärret, och det verkar som om läkaren gjort ett fantastiskt jobb som dels lyckats få ut hela blindtarmen ur ett nagellångt hål, samt lyckats ta sig fram till blindtarmen från ett så lågt satt snitt. Bra jobbat!!

Nu hade klockan blivit så mycket att det inte fanns en chans i hela världen att hinna till min överraskning, som var bokad till 18:00, men med lite hjälp av den trevliga personalen i receptionen lyckade jag ringa och boka om till 19:30. Förmodligen var det enklare att boka om en tid om man redan har en bokning, snarare än att få en ny bokning med en timmes varsel.

När detta skrivs har vi faktiskt redan varit på The Vertigo, läs inlägget ovan (Det råder en mycket strikt dress code på The Vertigo och det var givetvis med anledning av det som diverse finkläder behövde införskaffas). Samt har Mia och Leonie hunnit somna hemma. Endast jag är vaken. Någon var ju tvungen att boka rum i Hongkong också. Vi hade ju spanat in ett fyrstjärnigt hotell centralt och fint i Kowloon, men jag fick lite feeling och brände av ett femstjärnigt, Royal Plaza, i Mongkook (Kowloon). Men även detta får bli en surprise för Mia, en som jag hoppas hon inte hinner läsa om.

Härnäst vet vi inte hur våra möjligheter att komma åt internet kommer att se ut. Bli därför inte superförvånade om vi inte kommer att uppdatera bloggen på ett par dagar. Skulle det vara så kommer det förmodligen desto fler inlägg när vi väl kommer åt internet eftersom vi förmodligen kommer att fortsätta att skriva varje kväll på vår dator och spara inläggen.

~ av Aktievinst på 11 september, 2009 @ 21:14.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: