Leonie växer

Hur uppenbart det än kan låta så växer lilla Pluttis, och det ganska snabbt dessutom. Sedan hon började gå tycker jag att utvecklingsstegen blir mindre uppenbara, men när hon helt plötsligt börjar kunna klättra upp i soffan själv, eller kliva av brandbilen själv så inser man ju att det hela tiden händer saker.

Även om Leonie inte säger så många ord ännu så märker man att det är betydligt större aktivitet på munnen och att det kommer en hel del ljud ur den. Ibland hör man vad hon säger och ibland verkar det bara som om hon blir arg när vi inte förstår vad hon vill. Men det är i ärlighetens namn inte så lätt. Hon säger fortfarande Dadda till mig. Just ”P” verkar vara svårt att uttala. Om jag frågar var pappa är så springer hon nu fram till fotografiet med Mia, Leonie och mig själv på och pekar. Det är kanske en naturlig reaktion att man förväntas peka på någon annan än den som ställer frågan. Gulligt är det i alla fall.

Idag när jag kom hem satt Leonie i sin stol och klappade händerna medan jag tog av mig kläderna. När man närmar sig henne sträcker hon upp båda armarna i vädret och förväntar sig att bli upplockad. Det är en riktigt ljuvlig stund på dagen. Efter att jag plockat upp henne slänger hon sig om halsen och ger mig den kraftigaste kramen jag kommer att få på hela dagen. Vad som är nästan ännu gulligare är att hon slänger sig om halsen och kramar mig även på morgonen, men först när jag har vaknat. Leonie somnar alltid i sin egen säng omkring 19:00 på kvällen men lyfts allt som oftast över till vår säng när hon vaknar på natten. I vår säng ligger hon sedan och rullar, knuffas, slår och sparkar på oss. Allt detta gör hon i sömnen. Ingen annan kan sova, men hon vaknar förstås pigg och jätteglad någon gång efter sex på morgonen. Har man inte sovit bra själv kan man ju sova vidare…. eller inte. Bara att stiga upp och fixa fram lite välling. Illa kvickt ska det gå dessutom. Fixar man det på några minuter har man en liten chans att helt undvika djungelvrålet som skär sönder trumhinnorna och kan få en hygglig start på dagen själv. Ligger man och drar sig några minuter för länge i sängen så är det däremot kört.

Sedan Leonie började inskolningen på dagis har det gått riktigt bra att bara låta henne sova en gång mitt på dagen. Därefter är hon vaken fram tills hon ska lägga sig vilket förmodligen gör att hon blir väldigt trött och sover bra. Timmen innan hon ska sova brukar vara den jobbigaste. Då måste vi försöka underhålla den krävande lilla flickan, och då duger inte vilka tricks som helst. Man måste ta fram det tunga artilleriet, så att säga. Oftast blir det gitarr, sång, barbapappa och en massa andra saker som hon i normala fall inte borde leka med. Som till exempel mitt tangentbord som vi var tvugna att offra.

Det må vara krävande att ha en liten Pluttis, men det är förbannat roligt också. I synnerhet när Leonie är glad, mätt, utvilad och belåten, då går allt som på räls och livet är en fest.

~ av Aktievinst på 10 februari, 2010 @ 19:21.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: