Att åka pulka tycker Nåni om

Idag tänkte jag att vi skulle åka pulka, något Leonie verkligen gillar att göra. Sagt och gjort, på med alla kläder och fram med pulkan. Jag satte Leonie i pulkan direkt och spann fast henne med ett litet bälte/snöre. Det har snöat alldeles kopiösa mängder vilket gjorde vägen aningen svårforcerad. Att det kommunala bolaget valt att inte ploga vägar och stigar gjorde ju inte marschen lättare heller.

Väl framme i Långbroparken var det bara att sätta igång och åka. I alla fall för den som sitter i pulkan. Sviiiisch… och så ner för backen. Efter kommer pappa, springandes för att snabbt dra upp för backen, sviiiisch ner för backen igen… pust stånk, dra upp upp igen… puh… snacka om jobbigt. Efter en halvtimme vare jag helt slut. Detta var värre än något träningspass hittills. Den lilla bara sitter där och skrattar och tycker att livet är stenkul.

Efter ett tag tänkte jag byta backe till en lite brantare, för vem vill inte ha mer motion… Nej, faktum är att all snö gjorde att pulkan aldrig fick någon riktig fart och jag tänkte att det kanske skulle vara roligare i en brantare backe. Helt osjälviskt alltså. Efter ett par åk tycket jag det var dags att gå tillbaka, men för att inte lilla Nåni skulle bli ledsen föreslog jag att vi skulle åka lite i den lilla backen igen. Sagt och gjort, men nu var det snö upp till knäna och pulkan var svår att dra, och jag var andfådd. Så jag föreslog att Nåni skulle gå lite själv i den tjocka snön, mest för att ge mig själv lite paus. Sagt och gjort, Nåni tyckte det var jättekul att få pulsa omkring i den höga snön. Hon hade skitkul. Det tog säkert hela 30 sekunder innan hon tyckte att det var en dålig idé och ville sätta sig igen. Så jag satte henne i pulkan och började dra. Då hörde jag henne ropa, ”Pappa” med våldsam kraft i tonen. Jag vände mig om och undrade vad det var som stod på. Då sa hon, ”Bälte”… ha ha ha… Vad gör man, bara att sätta fast flickan och skratta hela vägen upp för nästa backe.

Nu på kvällen har vi haft det jobbigt med att natta Leonie. Hon vaknade efter någon timme och ville i princip inte sova. När jag gick in blev hon tokarg, som bara hon kan bli. Men vi har bestämt oss för att inte ge med oss, fram tills hon börjar hulka och det känns som om spyan är på väg. Då kom mamma in, med samma fruktlösa resultat. När vi båda hade suttit med Nåni i över en timme och försökt få henne att sova gav vi upp. Mia som har tenta i övermorgon höll på att bli galen.

När väl Nåni fått komma upp tog det skruv i de små benen direkt. Jösses som hon for runt. Det slutade med att Mia och jag gick och lade oss medan Nåni hoppade mellan oss i sängen som en flipperkula på uppåttjack. Hon studsade upp, ner, fram, bak och så höll det på i säkert en kvart. Till slut somnade vi alla.

~ av Aktievinst på 19 december, 2010 @ 22:44.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
<span>%d</span> bloggare gillar detta: