Leonie får nya golfklubbor

Mia var förstås väldigt trött efter nattens övningar, och likaså Viggo. Därför kändes det ganska givet att Mia och Viggo fick sova middag ihop. Frågan var bara vad Leonie och jag skulle göra under tiden. Efter lite klurande kom jag på att det kanske kunde vara en idé att prova på att slå lite golfbollar i tältet här i Västberga, så vi for dit.

Tyvärr hade dem inga små golfklubbor som passade lilla Nåni. Jag hade tänkt att vi kunde lånat en klubba och i sista hand köpt något. Men nu gick det inte ens att köpa en klubba. Lite besviken var jag allt, och det var ändå inget emot vad Nåni var när vi var tvugna att åka därifrån utan att få ”spela golf”. Men upp med hakan, vi drog iväg till Barkarby och Dormys istället. På vägen plockade vi upp farfar som sällan har något emot att spendera lite tid i en golfaffär.

När vi kom fram såg vi direkt ett set som skulle passa Nåni som handen i handsken. 3-5 år. Perfekt! Dagens klubbor för barn liknar inte alls den avsågade herrklubba jag en gång fick hålla i. Dessutom av värsta sortens blad-modell. Nej, numer är det häl-vikt, grafitskaft och lättmetall i klubbhuvudet, och visst gör det skillnad.

Vi tog med oss puttern till putt-tränings-området och puttade lite. Nåni tyckte det var jättekul men ville gärna att både farfar och jag skulle hålla oss högst någon meter från henne. Jag som hade sett min chans att få strosa omkring lite… Men icke. Vi puttade, och puttade och puttade, och jag tror att Nåni tyckte det var rätt kul även om det på slutet verkade roligare att räkna och rada upp bollarna än att faktiskt putta ner dem i hålet.

När vi puttat länge nog gick vi bort till klubb-provar-båset. Där tejpade de upp en av de nya klubborna och lät Nåni testslå.

Självklart blir det inte träff varje gång, men förvånansvärt många gånger. Jag måste säga att jag tycker hon har en solklar fallenhet för det mesta som har med bollsporter att göra, och golf är inget undantag. Här nedan ser ni ett bevis.

Den skarpögde ser att Nåni håller klubban med något felaktigt grepp, men idén fick jag av Jesper Parnevik som nyligen lät Carina Berg slå lite på en driving range med just ”base-ball-greppet”. Dessutom var det inte läge att gå in på allt för mycket detaljer. Nåni gillade inte det och tyckte snarare att ”jag kan själv”. Och det kunde hon ju.

~ av Aktievinst på 8 januari, 2012 @ 21:49.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: