Pappaledig – första dagen

Ja, visst började väl min pappaledighet i princip i fredags, men det är ändå i dag som är min första dag då jag prövas på riktigt. Dagen började med att Mia, lite smått nervös inför sin första dag på nya jobbet, yrde omkring som ett yrväder här hemma. Hon är nog lite nervös för att jag eventuellt ska missa något med barnen. Dock, eftersom hon var så stressad insåg jag att jag alltså bara måste få till något som i alla fall liknar tofsar på Leonie. Jag trodde jag skulle komma undan med en hästsvans, men det går tydligen inte att vila med den. Men visst blev mina tofsar fina. Inte lika fina som Mias men nästan.

I övrigt har jag haft fokus på att det inte skall hinna bli allt för stökigt innan Leonie går på dagis, samt att det ska vara helt städat och undanplockat i köket så att jag i lugn och ro kan fokusera på matlagningen senare. Handla mat gjorde jag i går, och då handlade jag för hela veckan. Jag misstänker att planering kommer att vara a och o för mig om jag ska ha en chans att överleva första veckan… Planering och ordning och reda är nog också den enda ”edge” jag kommer ha mot mina barn. De kan sina tricks och knep, men jag kan planera, förebygga och förekomma, om jag gör det rätt.

När väl Mia gått ut genom dörren började jag så smått att klä på de små. Enligt Mias schema (rutiner som jag fick i går kväll) börjar påklädning omkring halv nio. Men det gick fort. Så fort att jag hann köra förbi macken och både tanka och returnera gamla batterier innan vi åkte till dagis. Väl på dagis packades båda barnen ur och vi gick ner på gården för avlämning. Rosa princess-blöjor i facket, Kompis i lådan…. skiiiiiiit… ”Jag har glömt Kompis”. Efter några desperata försök att skämta bort det hela med att pappa är en ”klantig tokstolle”, men Leonie är ju en stor och förlåtande flicka… så packade jag alltså in barnen och for hem och hämtade Kompis.

Väl tillbaka gick det bättre. Tuula mötte upp och Leonie smet i väg och lekte. Johan (Märtas pappa) är också pappaledig nu och vi tjitt-tjattade lite och bytte nummer. Jag lovade att bjuda över dem på middag någon dag framöver. Han verkar väldigt trevlig och likaså hans fru Ulrika, så det vore enbart roligt att lära känna dem lite bättre.

När väl Leonie var lämnad åkte jag förbi kemtvätten och lämnade in några skjortor, därefter fick vi sitta i långa bilköer på vägen till WorldClass. WC har nämligen WC Junior, vilket betyder att någon snäll fröken åtar sig att passa honom medan jag tränar. För bra för att inte utnyttjas. Väl framme, strax före tio, fick jag lära mig att barnpassningen gäller mån-tors mellan 10:00-13:00. Men ingen fara på taket. Det kom snart en ung trevlig tjej och tog hand om Viggo, och av Viggos min att döma så hade han inte mycket emot detta. Själv joggade jag på i 30 minuter och tog sedan en dusch. Hämtade upp Viggo och försäkrade mig om att allt gått bra. Nu var den en annan tjej som tagit över och hon öppnade med, ”Guuuuuuuuud, vad söt han är”. Jisses, tänkte jag, nu kör vi samma rejs som med Leonie. Bara att tacka och ta emot och jag tröttnar aldrig.

Genast for vi i väg till ”Boink” som sålt en barbapappa-lampa åt mig med en defekt laddare. Det tog några minuter, men jag fick snabbt en ny. Därefter hade jag tänkt åka hem, men fick feeling för att åka till Bromma Blocks och gjorde följdaktligen det. Nu var det dags att äta och jag visste sedan i helgen att det fanns bra sådana möjligheter där. Stället var tomt, vilket var härligt. Jag åt en mumsig stor räksallad medan Viggo fick nöja sig med en burk lasagne. Men han såg inte speciellt besviken ut för det inte. Efter ett kort tag och en snabb titt på rean for vi hemmåt.

Viggo somnade i bilen och jag kunde smidigt lyfta över honom till hans säng. Där han nu sover. Jag har därför just passat på att skala 25 potatisar och skivat upp en falukorv. Det blir nämligen falukorv med pressad potatis och ostsås till kvällen. Jag kör helt efter ”Vardagsmaten-appen” på min iPhone. Bra med prylar i bland… Nu har jag dessutom lyckats hinna med att uppdatera en massa liggande inlägg på denna blogg, vilket också känns skönt. Bland annat kan ni nu se uppdaterade versioner av Leonies tandläkarbesök och även en liten filmsnutt med Viggo där han rullar omkring på golvet. Det som förstås är väldigt slående för den här dagen, hittills, är att det går så himla bra med Viggo. Han är verkligen världens snällaste och följsammaste barn. Det är tur för mig att han är snäll mot mig, annars hade det här kanske blivit en lång och jobbig tid. Nu har den i alla fall börjat extremt mysigt.

Nu har det hunnit gå ett par timmar till och jag kan konstatera att Leonie varit som en dröm ända sedan jag hämtade henne från dagis. Trots att de firade Filip genom att äta glass avbröt hon bums och hoppade upp i mina armar. Väl hemma har Leonie varit jättesnäll och hjälpt till att underhålla Viggo. Däremot har Viggo varit betydligt gnälligare än tidigare och inte alls speciellt lätt att ha hand om samtidigt som Leonie kräver viss uppmärksamhet och middagen ska fixas. Dessutom kom Mia hem nästan halv sju vilket gjorde att jag även hann byta om till pyjamas på den lille mannen. När hon väl kom hem kändes det rätt skönt att vara två på barnen…

~ av Aktievinst på 16 januari, 2012 @ 13:50.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: