Danmark, Hornbaek, 16 apr – 20 apr

De senaste fem dagarna har vi tillbringat med Christian, Ivar och Axel, samt även Björn och Hugo nere i Hornbaeck som ligger strax utanför Köpenhamn. Enklaste vägen dit går via E4:an till Helsingborg och färjan till Helsingör. Därefter ligger Englunds stuga bara 1,5 mil bort, utmed strandvägen.

I natt blev Leonie rejält febrig och jag var faktiskt osäker på om vi skulle kunna åka till Danmark eller inte. I morse var hon fortfarande febrig, men betydligt piggare än kvällen innan. Med lite Ipren verkade det som om febern gav med sig, och eftersom Christian inte verkade nervös för smittorisken så begav vi oss iväg i karavan mot Danmark.

På det stora hela gick bilresan på nästan 60 mil galant. Vi stannade till först vid McDonalds i Värnamo och sedan vid färjan. På McDonalds fick barnen äntligen träffa varandra och leka av sig en aning. Vi passade också på att byta på samtliga barn.

När vi sedan kom fram till Helsingör gick sista biten relativt smärtfritt. Färjan mellan Helsingborg och Helsingör var nog både spännande och mystisk för Leonie. Dels var hon lite rädd när vi klev ur bilen på däck,  och dels förtjusades hon nog en aning av utsikten från övre däck.

Väl framme fick barnen ånyo tid att leka med varandra. Dock var Leonie så pass trött och febrig att hon inte verkade särskilt sugen på att leka. Men, efter en Ipren blev det bättre fart. Det var nästan lite kusligt vilken otrolig förvandling det blev. Barnen stojjade riktigt rejält, i synnerhet Leonie och Ivar. Axel och Viggo tycktes mest vara nyfikna och vandrade runt lite för sig själva i huset och ”upptäckte” saker.

Vi hade med oss resesängen till Viggo medan Leonie och jag sköt ihop var sin säng till en gigantisk dubbelsäng.

Generellt kan man säga att vi lade Viggo och Axel vid ganska ”normala” tider medan de större barnen fick njuta lite av sin ”semester” med något lösare tyglar. Bland annat fick dem lite chips och godis under resans gång. Såhär såg det ut ungefär varje kväll. Frammåt slutet av vistelsen skärpte vi dock till rutinerna en aning.

På tisdag förmiddag visade Christian oss ner till hamnen i Hornbaeck där det också fanns en rejält tilltagen lekplats på stranden. På det stora hela var det en trivsam upplevelse i en minst sagt idyllisk miljö. Dock blåste det rätt mycket och var även lite mulet vilket gjorde att vi nöjde oss med en timme eller så på lekplatsen.

På kvällen kom Björn och Hugo på besök. De stannade till torsdag eftermiddag.

Eftersom vi nu var 3 kunde vi roa oss med att spela poker på kvällarna när bara de ”stora” barnen var vakna.

Leonie och Ivar lekte otroligt mycket med varandra och för det mesta kommer de väldigt bra överrens. Självklart förekommer det situationer där den ena vill spela ett visst spel och den andre något annat, eller då de båda vill spela på samma iPad etc etc, men det är ju inte mer än ganska normala situationer. Det som är skönt är i alla fall att jag har sluppit agera lekledare. Den biten fixade barnen galant själva.

Viggo gör självklart inte mycket väsen av sig. Han blir lite hunsad av Leonie men finner snabbt annat att fokusera på. Det är som vanligt bara när Viggo är trött, hungrig eller slår sig som han gör mycket väsen av sig. Och då kan det förstås bli ganska mycket väsen.

Christian och jag gjorde det självklart ganska enkelt för oss beträffande maten. Det blev spaghetti och köttfärssås, varm korv med bröd, köttbullar och fiskpinnar. Man måste ju vara pragmatisk i situationer som dessa. Efter middagen hände det att vi smuttade lite på såväl en kall Tuborg som en riktigt god Caol Ila

Efter ett par dagar mådde Leonie mycket bättre och jag kunde upphöra med Ipren-kurerna. Nu var det full fart som gällde, var vi än var. Det blev en tur ner till stranden, bygga sandslott, gräva med spadar och även en tur till Helsingör.

Det har varit en fantastisk vecka på det stora hela och vi är förstås väldigt glada och tacksamma för att Englunds ville ha med oss ner så att vi alla fick umgås, men också så att vi fick se lite mer av Danmark.

När det var dags att åka hem ville Leonie inte åka. Trots att hon två nätter skrikit att hon ville hem till mamma vid läggningstid. Jag tror det betyder att barnen har haft det fantastiskt roligt tillsammans och jag hoppas att den lilla filmen jag satt ihop skall bli ett kärt minne för dem alla en vacker dag.

~ av Aktievinst på 16 april, 2012 @ 13:35.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: